söndag 31 maj 2015

Jag ska inte ljuga...

Jag kan ha tajmat den absolut värsta dagen i världshistorien att vakna upp för första gången i den nya lyan. Inte för att mammorna varit direkt duktiga på att komma ihåg eller för den delen fira mors dag tidigare - men idag kändes det lite extra.

Goa Johanna som kom och högg tag i ett litet vrak i går kväll sov över och fick ta hand om ett vrak även i morse. När vraket väl fått i sig kaffe och frukost på en filt på den ännu omöblerade uteplatsen kändes det lite bättre. Nu ser nedervåningen i nya lyan anständig ut och imorgon är det dags för övervåningen att få lite kärlek.

Tack till Anna, Per, J och Johanna som hjälpt till med flytt och uppackning. Tack till Andreas som spontant tittade förbi och livade upp vardagen bland flyttlådorna och tack till ALLA som på ett eller annat sätt hört av sig och skänkt mig en tanke dessa dagar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...