torsdag 31 december 2015

Den om autoduttning...


Istället för att fira in det nya året hos Anna & Fredrik bäddar vi ner oss i soffan och försöker kurera oss från våra förkylningar som så opassande smög sig på oss under natten till idag. Till sällskap i soffan får vi Ingvar - Oldsberg alltså - och Bingolotto och i avsaknad av det härliga sällskapet i Kaga är nog kvällens största händelse och upptäckt att man under inställningar i Bingolotto-appen kan välja att få sina lotter "autoduttade".

Gott nytt år allesammans. Imorgon blickar vi tillbaka på året som gått och framåt på allt som ännu inte är upplevt.

söndag 27 december 2015

Tomtemor är färdig - i dubbel bemärkelse



Trots att kalendern just slagit den 27:e december la jag just den sista handen vid julklapparna. Imorgon kommer de små hjärtana och fler paket väntar på att öppnas. Efter en lång dag som startade i Arboga någonstans runt 3:30 i morse har jag tagit mig igenom frukost, bilresa hem, shopping på IKEA och Toys r us, matleverans till hårt slitande kollegor samt lite arbete, några tvättar och total omgörning av de båda smås rum inför ankomsten imorgon. Förutom paketen under granen väntar detta dem på övervåningen.


Och så make overn då....

Före

Efter
Före 
Efter

Nu är denna tomtemor helt färdig på alla sätt. Sambon är ivägskickad till sängen för en bra stund sedan (i hopp om kaffe på sängen imorgon ;-)... Tomtemor tackar för sig och återkommer imorgon.

fredag 25 december 2015

Traditioner



Månen var snart full och lyste upp Hjälmaresund på ett närmast spöklikt sätt när vi kryssade oss norrut genom Sverige på väg mot julfirande i Västmanland. Ett nytt år – en ny jul! Nya traditioner att lära känna. Andra än mina egna – om jag nu hade haft några. Kanske är det så att jag genom åren anpassat mig efter alla andras.

Som liten spenderade jag många jular utan vare sig gran, pynt, tomte eller klappar. En övertygelse grundad i någon form av kristen tro satte stopp och jag har därför inga direkta traditioner djupt rotade sedan barnsben. Som ”vuxen” har andras traditioner istället fått bli mina. Som paketinslagning och rimmande med den kvinnliga delen av familjen medan männen lagade middag och drack ”besk” kvällen innan julafton. Eller som omeletten med kantarellstuvning som ett självskrivet inslag på julbordet. Eller julfrukosten hos en före detta svärmor på julaftonsmorgon. Olika tider i livet – olika traditioner.

Årets jul låg för ett år sedan som ett oskrivet blad. Och hade bladet varit skrivet är det nog inte historien som utspelat sig jag hade läst. Igår vaknade barnen och rusade ner till granen. Jag var inte där. Vår jul med barnen firas istället om några dagar. Förvisso med klappar men utan julmat. På menyn står biffar och pressad potatis med en smörklick på önskemål från det stora hjärtat. Kanske blir det vår alldeles egen tradition.
En promenad på Arbogas folktomma gator  på julaftonskvällen skingrar tankarna på där jag inte är. Fullmånen lyser upp kyrktornet som pekar upp mot skyn. Jag hittar kraften i det okända. I allt som ligger framför mig. Alla möjligheter och alla utmaningar. Allt som ska upplevas och allt som gör livet så mycket rikare.

torsdag 17 december 2015

Perspektiv!


Musikhjälpen sänds från Linköping i år och trots att det under flera år när vi bodde i Malmö sändes bara några meter från vårt hem och jag passerade buren varje dag på väg till jobbet, så känns det lite extra speciellt i år.

Sändningarna står på så fort jag är hemma och jag matas var och varannan minut av budskapet "Ingen ska behöva fly undan klimatet". Igår var en representant från Wateraid på plats i buren och berättade om vad vattnet betyder för oss och om hur många kvinnor i jordens fattigaste men också torraste länder dagligen behöver gå fem kilometer eller mer för att hämta vatten. 

När jag plockar lite i köket hittar jag en lapp från Tekniska verken som kom för några dagar sedan. Vattnet ska stängas av idag mellan 10-14! Jag hinner bli lite irriterad. Jag hinner tänka att det var ju typiskt att jag hann sätta igång en tvätt. Jag hinner tänka "jag måste hälla upp vatten i kannor så jag kan göra kaffe". Jag hinner tänka att det borde finnas andra sätt att arbeta med vattnet utan att behöva stänga av det. Det är ju ändå 2015...

Allt det där hinner jag tänka innan jag slås som en klubba i huvudet av orden från kvinnan från Wateraid igår. Och så skäms jag - inte så lite. Perspektiv mina vänner. Perspektiv!

tisdag 15 december 2015

Du lilla hjärta


Kl 22:41 söndagen den 15 december 2013 hördes världens underbaraste lilla skrik på förlossningen på Universitetssjukhuset i Linköping.
Vår lille B hade gjort sin entré.

Två år senare är du nu en liten krabat som förgyller båda mammornas och så många andras vardag.
Alltid glad och pigg på nya upptåg.
En riktig liten livsnjutare .
Favoriterna är Pippi Långstrump & Bamse (eller Pippi Lopplopp och Balle som du säger).
Orden har börjat flöda över dina läppar - inte alltid helt begripliga.
Och du säger gärna "näe" till din storasyster när hon försöker reta dig.

Du är ett litet mirakel. 
Ett litet embryo från ett ägg som sjukvården inte gav en chans. 
Men din andra mamma var envis och kände sin kropp bättre än alla medicinska vetenskaper.
Det blev en mycket spontan resa och det blev en alldeles ljuvlig liten individ.
Tack för att du var så envis J.

Grattis på din tvåårsdag älskade B!



fredag 4 december 2015

Helt rätt!

För bara en liten stund sedan satt jag och mitt stora hjärta uppkrupna i soffan och tittade en sista liten stund på TV innan nattningen. Fredagens barnkanalstablå bjöd på "Kändisbarnvakten" och barnvakt för dagen var Molly Sandén.

En stund in i programmet kommer hennes tid som mobbad upp och hon berättar vad musiken betytt och betyder för henne och vilket budskap hon har med musiken.

- Jag vill förmedla att man ska våga släppa alla hämningar och inte bry sig om vad alla andra ska tycka och tänka om en stund, sa hon.

V lyssnade intensivt, funderade en stund och sa sen:
- Det hon säger, det är helt rätt!
Älskade hjärta - jag lovar att göra allt för att du alltid ska känna så!

onsdag 2 december 2015

Att sammanfatta ett år...



2008 gjordes "bara" en tillbakablick. 2010 var fantastiskt. 2011 var händelserikt och 2012 var annorlunda. 2013 tog ett tag att sammanfatta och 2014 var en berg- och dalbana. En berg- och dalbana jag fortsatt under 2015.

För sjunde året sitter jag nu och sammanfattar de gångna 365 dagarna i bild, text och länkar. 2015 blir året som inte dokumenterades så väl vare sig här eller i andra sociala medier. Därmed inte sagt att det inte går att sammanfatta och därmed inte sagt att det inte var innehållsrikt. Kanske snarare tvärtom. Det hände så mycket att det inte gick att berätta om, förrän snart. När vi vänder blad och går in i ett nytt år ska jag berätta, berätta med mina ord vad som egentligen hände. Då ska jag bli mitt vanliga jag igen, som delar med mig av mig själv. Kanske mest för min egen skull men även för den som vill läsa.

söndag 22 november 2015

Å så kom vintern...


Det är inte min favoritårstid som närmar sig, det ska ni veta... I fredags fick jag för första gången se vår gräsmatta snöklädd. Årets olika skepnader samlas på hög och snart har hälften av dem upplevts även här på Nybrovägen. Nästa vecka har jag spenderat ett halvår i nya lyan. Ett halvår som definitivt inte blev som jag trott, jag kommer att återkomma till det, men inte riktigt ännu.


Ännu kallare och ännu mer snö än här var det i Arboga dit vi anlände sent på fredagskvällen efter att eftermiddagen spenderats i barngruppen på stora hjärtats förskola.



Efter en lugn fredagskväll har helgen sedan spenderats med två små vildbasar, men inte mina egna utan Andreas lilla systerdotter och systerson. Filmmys har varvats med fika, leksaksshopping och pulkaåkning och så hann vi med att vara sociala också innan Andreas fick tid att titta till den silvriga lilla pärlan före hemfärd. Nu laddar vi för ny vecka. Den 48:e för året.


tisdag 27 oktober 2015

Om bubblor och vännen!

Ibland befinner man sig i en bubbla.
En bubbla man vill, eller inte vill, borde eller absolut måste, sticka hål på. Titta ut. Andas.

Hon till vänster i bild ser igenom mig. Märker varje underton i varje stavelse jag skriver och varje stavelse jag inte skriver. Hon sticker hål på bubblor eller ber mig helt enkelt bara komma ut ur dem.
Det är skrämmande. Och fantastiskt!

Vi har följt varandra i närmare sju år. 
Varit bekanta i drygt fyra. 
Min vän - med det största av V - blev hon en morgon för drygt tre år sedan i ett par fåtöljer utanför TV-studion i Correnhuset.
Ikväll för tre år sedan fick jag en själsfrände.
Tack för att du finns Anna!

fredag 16 oktober 2015

Mitt stora hjärta


Kallelsen till femårskontrollen på BVC meddelar att det nu är sista besöket.
Efter detta tar skolhälsovården över.
Samtalen oss emellan antar sakta men säkert en annan form.
Diskussioner blir dialoger.
Sista året i förskolan har börjat. Du längtar redan vidare.
Jag ber dig njuta av den sista tiden med dina älskade fröknar.
Men du lever i nuet - och du har så rätt.
Ditt nu är just nu en längtan att bli äldre.
Ta var på känslan. Snart är kanske även den förändrad.
Ikväll lagade vi middag tillsammans.
Lite senare somnade du gott efter gonattsagan.
Om några timmar hör jag dig ropa innan du kryper ner för att sova nattens sista timmar bredvid mig.
Du är mitt lilla men stora hjärta.
Nu och för alltid!

söndag 11 oktober 2015

Viva Tropic, Alcudia, Mallorca


Ta en höstvecka i slutet av september. 
Lägg till det en resa till favoritön i Medelhavet. 
Det kan inte bli fel.
Det kan vara lite riskabelt vädermässigt att åka till Mallis mot slutet av september vilket vi även fick erfara - men vad gör det? Är det semester så är det. Och då är det total avkoppling som gäller.
Håll till godo - resan i bilder.


Valet på researrangör föll som vanligt på Ving och Thomas Cook Airlines.
Det finns en historia här. En gång Ving - alltid Ving. Avreseorten Örebro.
Att valet föll på Örebro handlar framför allt om att det boende vi önskade var fullbokat på resorna från både Arlanda och Norrköping.


Öl och jäger kan göra den mest flygrädda lite kolugn - tro mig.


Och med lite champagne på planet blir man så kolugn att man 
till och med kan fotografera under flygningen...


På plats på Viva Tropic, Alcudia. Vi hade bokat en tvårumslägenhet med terrass och egen jaccuzzi. 
Vi landade sent och framme på hotellet mötte oss denna syn.


Första morgonen - promenad på stranden strax efter att solen gått upp.
Samma vy som för sexton år sedan och mitt första besök på Mallis och reseledarutbildningen.


 Lugnet börjar infinna sig.


Även en workaholic kan lyckas koppla av - med hjälp av boken i föregående inlägg exempelvis.


Några av dagarna bjöd på ordentligt "dåligt" väder. Nästintill tropiskt regn och åska.


 En och annan drink avnjöts ändå.


Sista dan - solen tittar fram på riktigt igen och vi slappar vid "vuxenpoolen" som märkligt nog låg placerad precis bredvid barnens vattenland och lekpark...


 Och så sällskapet - på strandpromenad sista kvällen.

Om jag ska hitta någon nackdel med att åka till Mallis såhär sent på säsongen så är det att vädret kan vara lite ostabilt, men som sagt, är man som vi på jakt efter avkoppling är det lika avkopplande att läsa en bok under taket bredvid poolen som att ligga och pressa i solen, i alla fall om du frågar mig.

Fördelen är att det inte är lika fullt med folk på restaurangerna eller vid poolen.
Hotellet kan jag varmt rekommendera.
Vi valde inte all inclusive eftersom vi föredrar att testa lite fler restauranger än hotellets, framför allt på kvällarna. Luncherna spenderade vi oftast vid poolen.

Luncherna på hotellet var goda men varierande beroende på dag. En av pastarätterna jag åt smakade mycket olika olika dagar. Ett annat litet minus var att öl och vin serverades i pappmuggar om man ville ta med dem till poolen eller till sofforna en bit bort. Ett plastglas hade gett en lite bättre känsla.

Over all - bra service, bra rum. Sköna sängar.
Efter en ordentligt skumpig färd hem genom stormen som drabbade Nice och med turbulens som raserade min nyvunna självsäkerhet för att flyga är energidepåerna laddade.
Mot hösten och gärna fler av dessa underbara solnedgångar som mötte oss när vi kom hem till Linköping.


tisdag 29 september 2015

EBIT goes EBIM


Minns ni fenomenet EBIT? Det kanske existerar fortfarande utan min vetskap. Jag är trots allt inte helt med i "bloggsvängen" längre.

Jag var aldrig någon EBIT:are. EBIT som för den oinvigde står för "En bild i timmen". Jag verkar istället ha blivit en EBIM:are. Och tro mig - det betyder inte "En bild i minuten" nej snarare "Ett blogginlägg i månaden". Minnen sparas på annat sätt för en stund för att kanske kunna återberättas en dag.

Under tiden upptäcker jag nya sidor av världen och mig själv. Som att jag gillar att läsa kriminalromaner. Den första men absolut inte sista är utläst och jag kan inte vänta till nästa i serien är inhandlad och ligger bredvid läsfåtöljen.

tisdag 11 augusti 2015

Om sommaren...

Spontant känns det kanske som att sommaren 2015 är sommaren som kommer att minnas som den som regnade bort...
Men det var också sommaren som på så många sätt började den femte juni, en vecka efter flytten. Mitt på slätten i ett 40-gradigt bad med vänner. Nya och gamla. 
Samtal med vänner. Nya och gamla. 
IRL och inte IRL.

När nu första arbetsveckan efter semestern är till ända summerar jag sommaren genom mobilkameralinsen. Min och andras.

Det var midsommaren som inte blev som det var tänkt men
ändå väldigt väldigt bra. Matjesill och potatis byttes mot tacos.
Nubbe byttes mot rödvin.
Det var sommaren med nya rutiner.
Inte lika mycket tid med mina små hjärtan
som jag önskat. Och saknaden är stor.
 
Det var sommaren med gummistövlar.

Och sommaren med hela huset fullt av ungar.
Ljuvligt. Vissa dagar upp till sex stycken.
Här har en simmat ur bild.

Det var sommaren när jag hittade lille B såhär.
Klätterapan.

En torsdag i juli slog vi på stort...

1854 fick äran att ta emot besök

Av ingen mindre än både mig och bästaste
före detta grannen Per.

Första och troligen enda dagen för mig
vid badet. På en filt med tjejerna lekandes i sanden.

Tjejerna som i dessa pärlor. Vic och kompisen E. Godingar.

Ännu ett finbesök på Nybrovägen.
Älskade lilla snäcka.

Som hon längtat efter min bästa vän Fia.
När hon till slut var här var hon som en liten svans.
Här görs Almas läxor tillsammans med soffmys.

I mitten av juli spenderades några dagar i Västmanland.
Alltid kul med nya orter och inte bara det ett helt nytt landskap
att lära känna.

Finbesök på uteplatsen av Daniel och Sabine.
Efter att ha klippt hela gräsmattan förtjänade han lite mat
Daniel. 

Ännu en dag i juli.
En roadtrip till Halmstad och självklart
ett besök hos älskade Sandra.
Alldeles för längesedan sist.
Saknar dig för alltid min vän.

Och är man i Halmstad äter man
kycklingvingar på Harrys - också
alldeles för längesedan sist...

Dagen i Halmstad avslutades med Roxettekonsert på
Örjans vall. Var ska man se Roxette om inte i Halmstad?

En helt vanlig semesterdag.
Bubbel - bara för att!

Och efter bubbel besök på Pinchos som denna
bilden får symbolisera.
Väl värt ett besök.
Vi kommer tillbaka.

Mina små hjärtan och jag.
En solig dag och mellis och lek i Parkleken.
Word!

När allt kommer omkring var det nog ändå inte sommaren som regnade bort.
Men det var sommaren som tog slut en söndag i augusti med ett sent söndagsbesök vid Berg slussar.
Med ett konstaterande om att sommaren som gått varit fantastisk.
Och framtiden som kommer är underbar!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...