söndag 31 augusti 2014

Solen


Det har alltid varit havet. 
Det öppna havet och horisonten långt där bort. 
Den som är lite som evigheten. 
Det har varit så viktigt. 
Det som gav mig energi tillbaka när det behövts. 
Jag börjar inse att havet inte kommer att vara nära som det varit tidigare. 
Och kanske är det därför jag bytt ut min energikälla. 
Fotoalbumet i min telefon som avslöjar mig.
Bilder och åter bilder som är tagna. 
Alla på samma sak. 



Solen.
Solnedgångar på löprundan.
Soluppgångar på väg till bussen.
Strålar från en annorlunda glugg i molntäcket.


Solen en vintermorgon.
Och solen en sommarkväll!


Solen.
Du är min energi.

lördag 30 augusti 2014

Mitt osociala jag


Långbord är uppdutkat i carporten.
Pyntat till tänderna.
40 vuxna och 20 barn.
Kräftor och pajer i mängder.
Grannar och vänner.
Snapsvisor.
Det är kräftskiva i bostadsrättsföreningen.

Själv har jag dragit mig tillbaka sedan en liten stund.
Festen har bara börjat.
Det är mitt osociala jag som tittar fram.
Hon som inte tittar fram så ofta.
Men när hon tittar fram då vill hon ha ensamtid.
Tid i soffan med en bok eller vad som nu faller mig in.

onsdag 27 augusti 2014

Sen sist då...

Hur går det med pusselbitarna? skrev Lina idag och syftade troligen på tidigare inlägg. Med all rätt. Här bloggas det inget vidare måste jag säga. Möjligen är det just den pusselbiten, bloggpusselbiten, som fattas och kanske någon mer...

Så varför inte göra som brukligt, sammanfatta "sen sist" med en bildbomb från den ständigt närvarande iPhånen! Sist vi hördes av var det "post-barnkalasnummerett-dagen.

Efter det har jag såklart fortsatt
motionera med nästintill jämna
mellanrum och en liten dipp i aktivitet
de senaste dagarna...
Jag återkommer till detta.

Lille B har fattat tycke för nappen efter
åtta månaders vägran. Dock oklart om han
helt har hajat hur man använder den...

Lilla pluttan har blivit fyra.

Firades såklart med frukost på sängen och
minitårta dagen till ära.

Och på eftermiddagen kalas nummer två.
Sysslingarna passade på att spela fotboll med födelsedags-
barnet. Den här bilden gör den andra mamman stolt
som en tupp. Mig också såklart!

En av presenterna var filmen Frost som är favoriten just nu.
Elsa i filmen kan få symbolisera hur jag kände mig mot
slutet av förra veckan.
Förvirrad och helt full i huvudet.
Vecka tre efter semestern!

En vecka som avslutades med
"post-semester-AW" på Storan.
Det första glaset vin på 3,5 vecka.
Ett härligt gäng.
Åska och regn och en mysig kväll!

Arrangerat av denna brutta!
Min älskade Anna!
Någonstans efter ovanstående AW strejkade min kropp ihop lite. Skulle kunna bero på lite för lite näring och lite för hektiskt schema exempelvis tillsammans med några tappade kilon i ganska rask takt. Jag har ju varit där förr. Lördagen och söndagen var jag inte mitt rätta jag. Lördagen så pass så att jag missade kalas nummer tre av tre för lilla fyraåringen. Frugan styrde upp det galant ändå. Stor cred till henne!

Pusselbitarna som låg på plats ruckades därmed lite och har så sakteliga i början på veckan försökt hitta tillbaka till sina rätta platser. Imorse var jag nära när jag avnjöt lite kaffe på altanen i soluppgången!


En hektisk dag senare och tre kvällskoppar kaffe för att i alla fall försöka orka med alla to-dopunkter ska det bli spännande att se om jag kan somna. Och förresten går det himla bra med GI just nu . Bara så ni vet!

söndag 17 augusti 2014

Pusselbitar

Det känns som att pusselbitarna faller på plats.
En efter en.
Tiden räcker till.
Saker blir gjorda som tänkt och planerat.
Kaffet är förberett kvällen innan till morgonen efter, inpackningen har sin plats i håret varje söndag.
Filmen hinner avnjutas i soffan på kvällen med V innan jag ger mig ut på löprundan.
Och med den rätta spellistan i öronen - den jag hann med att knåpa ihop under eftermiddagen - ler jag mig igenom de där kilometrarna.

Jag har kämpat ett tag för att det skulle bli just såhär. Det finns mer kvar att kämpa för. Men det går åt rätt håll.

lördag 16 augusti 2014

#vic4år - part 1


Det stundar födelsedag här hemma och idag var det dags för kalas nummer ett. Det för barnen. Pirattema. Och mammorna har slitit sitt hår för förberedelserna. Det blev en alldeles underbar dag till slut när ungarna gick helt upp i brevet från den tillfångatagna kapten Lejontand och gav sig ut för att rädda honom för att istället bli rädda själva (några av dem i alla fall) när de väl hittade honom. Det avhjälptes dock med små hintar om att det kunde dölja sig en mormor bakom maskeringen och när kapten väl hittade skatten var det inte så läskigt längre. Godispåsar funkar alltid som avledande manöver.

Tack alla för som deltog och gjorde kalas så minnesvärt. Tack alla ungar, tack alla mammor och pappor som ryckte in och tack mormor, förlåt - kapten Lejontand!


torsdag 14 augusti 2014

Att inspirera

Vad vore vi utan inspiration?
Inspirationen när jeansen plötsligt sitter som en smäck eller när du kan handla en mindre storlek på kläder.
Inspirationen från en kommentar, någon ser en förändring.
Inspirationen från någon som lyckats och en insikt att kan någon annan så kan jag.

Kristin Kaspersen sa på en föreläsning jag var mycket klokt att:
"Du kan inspireras av andra men ansvarar själv för din egen framgång".

De senaste dagarna har vikten av inspiration framträtt flera olika gånger i vardagen.
Igår hittade jag en blogg där jag av en helt främmande person presenterades som en av de största inspiratörerna. Och jag vet att Rivstart har inspirerat många och även mig själv att lyckas.

 
Och för någon morgon sedan vaknade jag av nedanstående inlägg på Instagram.
 
 
Att läsa att någon kan inspireras av mig och mina små insatser inspirerar mig att fortsätta.
 
På mitt arbete finns en tjej som inspirerat och henne tänker jag berätta mer om senare. En sann förebild. Så kom igen där ute. Inspirera och inspireras så mycket ni bara kan!

onsdag 13 augusti 2014

Kära hjärtanes


Måste avsluta dagen med att konstatera att detta var dagens höjdpunkt. Är väl säkert sist på bollen som vanligt men herregud så gott. Questbar - Cookies & cream. Misstänkt likt Oreos!

Höstnystart

Härligt att se att många söker inspiration, börjar om, lägger upp mat och träningsscheman. Kommer igång med träning och nyttiga matvanor. Själv började jag som jag nämnt med GI för två veckor sen. Det har funkat toppen. Motionen har också varit närvarande. Det finns liksom inte en chans att det skulle slinka ner en glass eller annat gott. Jag funderar lite på vad det är som gör att det funkar ena gången men att det andra gången går fullständigt åt pipan... Jag ska se om jag kommer på något klokt svar.

Hittills har i alla fall dessa två veckor resulterat i totalt 4,6 minus på vågen. Det ger inspiration till en ny nyttig vecka.

tisdag 12 augusti 2014

Min vän


Hon heter Johanna.
I höst har vi känt varandra i elva år.
Våra vägar korsades på jobbet.
Vi kunde prata i timmar där.
För att sen åka raka vägen hem och fortsätta via telefon.
Nu är tiden mer knapp.
Men ikväll blev det catch up.
Vi hade en hel sommar att avhandla.
Denna gången över kaffe för GI-dietens skull.
Nästa gång blir det champagne och garderobsrens!
❤️


måndag 11 augusti 2014

Likadant fast tvärtom




För bara några veckor sen hade jag troligen tänkt och planerat att gå ut och springa en runda efter nattningen. Sedan hade jag inte förmått mig själv att ta mig ut.

Idag hade jag bestämt mig för att inte springa eftersom jag känt lite svagt ont i halsen och känt mig hängig. Men när jag skulle slänga mig i soffan kunde jag inte förmå mig att inte gå ut och springa utan tog helt sonika på mig träningskläderna och gick ut.

Så lika fast helt tvärtom...

torsdag 7 augusti 2014

6,3 kilometer "tjo-motion"



Nio veckor och därmed hela sommaren och semestern har gått sedan vi sågs sist trots bara några hundra meter emellan våra bostäder, men igår var det äntligen dags för kvällsprommis och catch-up med Lina och då är man exakt så glada som vi är på bilderna ovan...

6,3 kilometer som sagt och då hann vi med att uppdatera varandra på det mesta tror jag. Tjejsnack och motion skrev Lina på sin Instagram och en av hennes följare döpte det raskt till Tjo-motion. Det tror jag att jag lånar permanent.

Och när jag avslutat Rivstarten på GI så avslutar vi nog säkert med ett glas vin på Linas altan...
Full fart mot fredag vänner!

tisdag 5 augusti 2014

Nytt nytt, en padda och Bea Uusma


Två dagar in på första arbetsveckan efter semestern och jag måste säga att det känns helt okej. Jag började veckan med flytt och därmed nytt kontor som synes på bilden ovan. Bra lokaler, men någon detalj som gör att det inte är heeeelt perfekt. Idag var det dags för mer nytt, det nya denna gången har förevigat bilden ovan. En ny familjemedlem. En iPhone 5S. Vi ska nog trivas fint ihop - det känner jag redan.

Imorgon har jag kört GI i en veckan, det innebär vägning i morgon bitti. Håll tummarna nu! Den där huvudvärken som brukar komma dag tre i vanliga fall uteblev men har istället dykt upp idag. Dag sju! Inte rättvist på något sätt, jag som lutat mig tillbaka och tyckte att allt flöt på så bra.

Igår flöt det på så där innerligt bra att jag trots det enorma värmen och en fullspäckad dag som avslutades med veckohandling minsann snörade på mig skorna och tog mig ut och sprang mina 3,5 kilometer intervall. På den bästa tiden jag gjort sedan jag började springa igen... 10 sekunder snabbare per kilometer än jag sprungit tidigare och nu längtar jag till näst pass som troligen inte blir förrän på fredag.


I öronen hade jag som vanligt ett sommarprat och igår var det dags för det omtalade sommarpratet av Bea Uusma. Bea är ju syster till Martina Haag vars både sommar- och vinterprat jag lyssnat på den senaste tiden. Där har hon faktiskt nämnt sin syster en del. Nu fick ju Beas sommarprat en hel del uppmärksamhet och har hyllats som det bästa så jag hade en del del förväntningar på det. ALLA införlivades och lite till!



Till sist vill jag avsluta med att berätta att jag idag fick samtal från frugan när jag satt på jobbet. Traumat i rösten gick inte och ta miste på och jag hann tänka en hel massa olika tankar innan hon berättade vilket besök hon hade hemma i huset - en GRODA. Grodan växte under samtalet till en padda, vilket även grannen som kallades in som hjälp vid bortförandet av grodan, vidimerar.
Det var helt enkelt så att J när hon skulle gå in i tvättstugan idag på förmiddagen höll på att trampa rakt på grodan/paddan.
Hur den har kommit in eller hur länge den har varit inne vet vi inte och vi vet inte heller om den tagit med sig några kompisar. J har berättat att om det finns fler grodor så flyttar hon och numera har vi inga dörrar öppna. Endast fönster!

Så med det sagt - tar jag min huvudvärk, min nya telefon och min nya Amelia och landar som en liten trasa i soffan. Hepp!

måndag 4 augusti 2014

Fem saker jag inte trodde...

Vid detta laget är jag tillbaka på jobbet sedan några timmar och i vad SMHI utlovar som 32-graders värme packar jag min arbetsplats och flyttar den till andra sidan kvarteret. Bra start. Jag får se det som dagens träning. Fem veckors semester är därmed över. Och om jag ser tillbaka till när de där fem veckorna startade finns det fem saker jag inte riktigt hade kunnat ana...

1. Att jag varje morgon skulle gå upp, trippa ut på altanen och vattna Victorias tomatplanta samt vår Petunia och därefter beundra och syna de små omogna tomaterna och se hur de växt och hur många nya blommor som kommit på Petunian sedan gårdagen. Vid lunchtid trippar jag sen åter ut på altanen för att flytta dessa små plantor till en ny plats för lite mer sol. Ja - de står i kruka, jag gräver inte upp dem dagligen! Men vem är hon som gör detta - egentligen???

2. Att lilla V skulle kunna cykla helt själv, utan både hjälp och stödhjul. Positivt är att hon kan just själv. Negativt är att hon kan just själv och att vi därmed behöver hålla ett (årets underdrift) extra vakande öga på henne.

3. Att jag skulle kunna lyckas slappna av och koppla bort jobbet så till den milda grad att jag vid ett tillfälle faktiskt hade över 100 olästa mail i inkorgen.

4. Att jag den sista semesterveckan skulle dra igång med diet mitt i sommarvärmen och därmed missa att avnjuta ett avslutande glas rosé på altanen... Nu jäklar ska det ske förändring.

5. Att mitt första möte med en älg skulle bli en "näradödenupplevelse" - typ!

Nu är det full fart mot hösten, goa välfyllda kalenderveckor och fjällsemester vecka 5. Då några storlekar mindre!

söndag 3 augusti 2014

Naken


Dånet som väckte mig var vad som skulle beskrivas som öronbedövande, men det räcker inte. Det var så intensivt att det knastrade i huskroppen och chocken dröjde sig kvar i kroppen flera minuter efter att knallen klingat av.

Det var den värsta sortens åska. Den på natten. Och den som var rakt över oss. Ett-tusen-ett...
Blixt och dunder på samma gång.
Fantasierna och idéerna om var blixten skulle kunna slå ner och vad som då skulle hända var lika många som orimliga. Och vad jag minns så gjorde hon inget för att dölja rädslan.

Det var nog snarare så att hon var tacksam för att ha någon att dela den med. Oavsett om hon den andra bara var sju och egentligen behövde någon som höll om hårt och tröstade.

Fullt påklädda satt vi där mitt i natten, beredda att fly. Mamma och jag...

Hon gjorde nog precis allt jag vill göra annorlunda. Som att inte bara visa sina rädslor, utan helst av allt hoppas att hon kunde hitta en "medrädd" eller ännu bättre, någon som var ännu räddare.
Men hon lyckades inte, i alla fall inte med allt.

Dånet som väckte mig inatt var precis sådär överraskande och öronbedövande. Ett-tusen-ett... och precis rakt över oss. Det hade nog slagit ner, inte allt för långt bort. I mörkret märkte jag att jag kände efter omedvetet. Men jag var inte rädd. Kände bara respekt och nakenhet. En plötslig önskan om att ta på mig kläderna, så att jag i alla fall var beredd. Beredd att fly om...

Lika snabbt som tanken kom skickade jag iväg den med nästa blixt. Istället vände jag mig om och höll om min lilla fyraåring, om hon skulle vakna och behövde tröst.

Imorgon skulle du fyllt 80 om du levt mamma, grattis på din dag.
Du lärde mig ganska mycket trots allt, om än på ditt eget och ett lite annorlunda sätt.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...